.... i mina ben och rygg är det just nu.

Igår och idag har jag haft stora problem med stelheten och värk i främst ryggen och benen. Det pågår ett krig och det är ju bra om du frågar min tyske läkare. Konstigt för jag har inte haft den här reaktionen förut de dagar jag är i.v fri sen jag kom hem. Jag brukar ju ha 2 dagar i.v fritt per vecka för att både få vila lite själv och för mina "syrrors" skull.

Igår morse hade jag ett rehabmöte med min arbetsgivare och min rektor. Jörgen var såklart med för att bistå mig med att hålla reda på allt och minnas. Jag själv har tyvärr inte den förmågan längre när det handlar om mycket och viktig info. Rätt frustrerande faktiskt. Men tur man har en man som kan hjälpa en i dessa situationer.

Mötet gick bra tycker jag. De hade båda förståelse för min situation och förmedlade hur de tänker när jag sen är frisk och kan återgå i tjänst. Att det ska gå i lagom lugnt tempo och att jag har full stöttning om jag skulle behöva något särskilt för att underlätta det hela. Det känns skönt. M tyckte jag såg pigg ut och ja det ser nog ut så på ytan. Jag är ju en glad person normalt och förmedlar också det utåt, för det mesta, även nu då jag är sjuk. Ingen kan se hur jag egentligen mår bara av att se och prata med mig lite.

Väl hemma fick jag dock lägga mig i många timmar efter det att hundarna fått sin middagspromenad. Då var jag så slut att det blev horisontalläge framför TVn. Tittade på programmet Uppdrag Granskning som berättade om de nya sjukreglerna och konsekvenserna av dem som i det här fallet var att en människa tog sitt liv. Ingen uppmuntrande framtid är det för många många. Jag är inte där än och jag hoppas verkligen jag blir frisk innan jag ens är i närheten av det.

På kvällen följde jag med ut på en tur igen med hundarna och det var nog dumt för jag fick verkligen gå sista biten på ren och skär vilja. Jag var så slut i kroppen och hade så ont att varje steg var hemskt. Resultatet blev att jag hade så mycket värk när jag lade mig att jag hade svårt att somna.

Vaknade nu också med krig i benen, hemsk ryggvärk och såklart då även huvudvärk som brev på posten. Lederna i fingrarna är uppsvullna igen och de har ju varit rätt skapliga sista tiden. Hmmm

Måendet
37.8 i feber
Värk i benen och ryggen
Svullen i fingerlederna

Huvudvärk

Oerhört trött och slut
Kraftlös i höger arm och svårigheter med greppförmågan då jag liksom inte orkar hålla i speciellt tunga saker. Har även svårt att lyfta den när jag t ex ska klä på mig tröjor som behöver lyftas över huvudet.
Domningar i höger fots tår i rörelse

M a o har det tillkommit lite nya symptom. Högerarmen är det som oroar mig lite. Varför är jag så kraftlös i den? Vad händer sen?

Idag blir det nog mest vila och kika på skidskytte + inspelade program. Nåt annat kommer jag inte orka. Ska försöka gå med en tur med hundarna för nu är det ju riktigt skönt igen. Inte så kallt.

Ha en fin lördag
Kram Lisa

 

Lena

16 januari 2010 12:37

Skönt att mötet gick bra = )

Ha en underbar lördag!

Kram Lena

http://www.nygards.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ser att denna sida "lever" vidare fast jag inte uppdaterar och att många hittar hit. Främst borreliasjuka. Då jag inte läser här så ofta så kan det dröja länge innan ni får svar vilket ju är synd. Så vill man ha tag i mig lite snabbare så föreslår ...

Jag gör som med hundarnas blogg.... jag byter ställe på min borreliablogg. All gammal info ligger dock kvar här om nån vill läsa men inga nya inlägg kommer att skrivas här.   Vill ni fortsätta följa min Borreliadagbok får ni istället gå vidare ...

Dagarna går sin gilla gång..... i.v. en ½ och så försöker jag sysselsätta mig så mycket jag orkar.Idag har vi städat bort adventsstjärnor och stakar samt gjort grovstädning under diskbänken. Usch så mycket onödigt vi hade där. Det mest onödiga var en...

Dagen idag har varit en ljudlig dag. Kanske inte till en början men på slutet. Men för att ta det från början.... .... imorse vid 10 tiden kom min ena "syrra" och satte nålen. Time for a i.v-coqtail i 30 min. Inget macklemang när vi drog ut nåle...

Igår fick jag först ett mail och sen ett telefonsamtal som berättade att en bekant lämnat jordelivet. Det kom lika plötsligt som oväntat även om jag visste att h*n var mycket sjuk. Jag kände inte A så jättemycket men h*n har gjort avtryck i mitt liv ...